söndag 7 oktober 2012

ETT ANNORLUNDA INLÄGG...







Min mamma med en glass i näven:) Jag är så glad att vi hade den mysiga utflykten, den har blivit ett av mina absolut finaste minnen av henne...



Idag...



... skulle min mamma ha fyllt år! Tyvärr kan jag ju inte åka och hälsa på henne denna gång för att ge en present och äta en bit tårta... 










Det är dagar som denna som den bistra verkligheten blir alldeles hemskt påtaglig, och jag gissar att jul och alla andra högtider kommer att kännas lika märkliga framöver - tills jag vant mig, gör man det någonsin? 



Men jag tänker att känslorna förändras med tiden, att allt känns lite mindre plågsamt att tänka tillbaka på allt eftersom tiden går... man får distans.



Mitt förhållningssätt har blivit att prata om mamma/mormor - på så vis håller jag henne levande...


Och minnen finns det gott om...

Foton: Aka privat.

Mamma dog alldeles på tok för tidigt i livet och jag vet att hon hade velat vara med längre, att se barnen växa upp och bli äldre. Nu blev det inte så... men jag är alldeles säker på att hon har det såååååååå himla bra där hon är nu...









... bland stjärnorna:)



Ett mycket annorlunda inlägg från mig idag, men jag kände starkt för att hedra min mamma på hennes födelsedag.


Kramiz aka

40 kommentarer:

  1. Klart att du ska hedra din mamma.
    Vilket fint inlägg.
    Tråkigt att hon dog för tidigt, alltid svårt.
    Min far dog för 10 år sen alldeles för tidigt så jag vet hur du känner.
    Ha en fin dag!
    Stor kram Bodil.

    SvaraRadera
  2. Känner igen mig i dina känslor. I fredags var det ett år sedan min pappa plötsligt dog utan förvarning så att säga. För min mamma har detta år varit väldigt jobbigt då hon blev så ensam, speciellt med mig så långt borta och en väldigt liten familj nära henne. Så det var med vemod i hjärtat som jag och mina flickor högtidlighöll pappas och morfars dag i fredags med att tända ljus hemma till hans minne. I somras fick de besöka graven vilket de på ett konstigt sätt tyckte om, det blev väll verkligt för dem.
    Men det är verkligen inte lätt att mista en förälder men jag tror som du säger att man blir inte mindre ledsen eller saknar mindre det bara ändras när man får lite distans till det hela.
    Sköt om dig och ha en fin dag.
    Kram Anette :-)

    SvaraRadera
  3. <3 Skickar mina tankar till dig!

    Kram Ida

    SvaraRadera
  4. Aka! Vilket underbart inlägg du har idag, så vackert. Livet är så skört, vi glömmer det alltsomoftast i vår vardagsstress, i vår iver att köpa, att jämföra oss med andras standard, att vilja mer, ha mer mer mer,. glömmer att i redan fått den vackraste gåvan som finns. Så fint att du hedrar din mamma idag, hon ler säkert mot dig med tacksamhet i blicken från sin plats däruppe, är stolt över dig. Ha en riktigt fin söndag! Kramis

    SvaraRadera
  5. Fina du, hoppas du får en bra dag med familjen och med alla minnen ni har tillsammans. Jag har 'min' dag i januari..

    Stor varm kram

    SvaraRadera
  6. Så fint inlägg. Förstår att det är en väldigt speciell dag för dig.
    Stor kram

    SvaraRadera
  7. Sitter här med en tår trillande på min kind....fina Aka! Tänk att du är så klok och tänker så rätt! Din mamma sitter där uppe bland stjärnorna och är så STOLT över att just DU är hennes dotter.
    Var rädd om dig och de dina!
    I dag får du en extra varm kram från mig!
    Vink vink och vi hörs....

    SvaraRadera
  8. Så fint om din mamma! Jo, man vänjer sej... men man minns alltid.

    Kramar Eva-Mari

    SvaraRadera
  9. Vackert inlägg, blir helt tårögd. Underbart att man alltid har minnena och en massa foton :)
    STOR kram

    SvaraRadera
  10. Åh!!! så fint och rörande. Jag kan inte låta bli att gråta lite och längta efter min brorsa som oxå gick bort för tidigt. Just det första året är så tungt med alla högtider och allt annat som man alltid gjort tillsammans. Födelsedagar, traditioner ja vad som helst.Det blir lite lättare men det känns hela tiden. Tror som du att de har det bra där uppe bland stjärnorna. Kraaaaam och en kram till. Pia

    SvaraRadera
  11. Vackert skrivet.
    Men vänjer sig, neej, det vet jag inte om jag tror att man gör, man mer förlikar sig därför att man måste, men vant mig, nej, det har jag aldrig gjort och jag tycker vissa minnen blir tydligare och tydligare......och födelsedagar och helger, precis som du skriver, då blir det extra påtagligt. Men det är fint med dom fina minnena och jag tror dom vakar över oss.......Kramar Agneta

    SvaraRadera
  12. Vilket fint inlägg och det klart att din mamma skall hedras! Undrar om man någonsin kan glömma; tror inte det, men kanske att man kan tänka med mer glädje än bara sorg! Har lite dålig mood just nu så det här inlägget gjorde att jag började gråta för din skull!
    Kramizar Helena

    SvaraRadera
  13. På någe konstigt vis så vänjer man sig,, knepigt men sant.. Visste du att även din farbror min kära far, oxå skulle fyllt 62år i dag:) det är ju ett tag sedan han gick bort, men saknaden är enorm,, å det känns som det va igår.. Önsker dig en fantastisk mysig höstdag:) <3 många kramar kusin vitamin =)

    SvaraRadera
  14. Känner för dig idag o andra dagar med, det känns som om jag hade kunnat skriva ditt fina inlägg. Min mamma dog dec. -99 o vi saknar henne så. Sorgen är ju annorlunda idag o jag minns hur dom där första åren var vid jul, födelsedagar, konfirmationer o studenter. Hon fattades....Vi har också pratat mycket om henne och skrattar fortfarande åt typiska "mammagrejer". Tror våra mammor sitter lyckliga o ser oss :)
    Största kramen till dig..
    Lisa

    SvaraRadera
  15. Jag får tårar i ögonen av ditt inlägg, fint skrivet. Min bror dog i hjärntumör 44 år gammal, för 12 år sedan, alldeles för tidigt, o lämnade maka o två små döttrar, sin mamma o pappa o mej,dom närmaste. Det var hemskt kan jag säga, så jag förstår hur du känner det. Tur att man har minnen att ta fram ibland, eller hur.
    Ha det gott vännen!
    Bia

    SvaraRadera
  16. Så fint du skriver.
    Stor kram
    Hanna

    SvaraRadera
  17. Klart du ska prata om henne och hedra henne! Och äta glass för henne! Jag har skrivit om sorgen idag. Jag tror aldrig man kommer över den formen av sorg utan den blir till ett ärr som man får bära med sig. KRAAAAM!!!!!!!!!!!!!!

    SvaraRadera
  18. Det är tur att alla härliga minnen finns kvar... man vänjer sig aldrig, det kommer alltid att finnas en saknad. Fast känns på ett annat sätt efter ett tag.
    Kram Birgitta

    SvaraRadera
  19. Så fint du skriver om din saknade mamma... Jag tror aldrig man kommer sakna mindre, men man lär sig att leva med saknaden och precis som du skriver minnas de fina minnen man har från den man älskat.

    Många kramar Bella

    SvaraRadera
  20. Hon är med er uppe från stjärnorna!!

    Kram Kia

    SvaraRadera
  21. Varm kram till dig denna dag!
    Ann-Christine

    SvaraRadera
  22. Tänk vad onödigt det är när våra nära dör för tidigt. Sorgen är sorgen och den ska vara där tills den är dax att lämna oss.
    Du skriver så fint om din mamma och jag blir berörd ända in i hjärtat av ditt inlägg. Helt övertygad att hon har det bra och ser dig/er från stjärnorna.
    Det är så nyttigt att se alla bloggar som lättar på hatten och skriver från det man har i livet och delar med sig.

    Kramar i massor till dig idag,
    Linda

    SvaraRadera
  23. Så fint! Du får stjärnorna att gnistra lite extra på himlen! Stor varm kram! Anna

    SvaraRadera
  24. Vilken fin hyllning till din mamma! Tror hon ser detta nu och glädjs åt att fortfarande få dela livet med dig!
    Varma kramar!

    SvaraRadera
  25. Tittade in här... av en slump och nu sitter jag här med tårar i ögonen. Du har gjort ett väldigt fint inlägg, ovanlig eller vanligt, men fantastiskt fint o varmt. Berör!!!

    Jag hoppas att du får en fin kväll!
    Hälsningar/T

    SvaraRadera
  26. Fint inlägg Aka och jag höll ju på att mista mamma i våras men hon lever numera i rullstol och är förlamad, kan inte tänka mig ett liv utan mamma...stor stor kram Diana

    SvaraRadera
  27. Godmorgon <3 Vilket underbart inlägg, fick en liten tår i ögonvrån. Vad fint av dig!
    Ha en skön måndag nu. Kram

    SvaraRadera
  28. Ååhhh! Hjärtskärande... Ett fint inlägg om din mamma och jag känner med dig. Hon är med er på något sätt, alltid. Ha det så gott det går en sådan dag.

    SvaraRadera
  29. Fint skrivet av dig!
    *Kramar om*♥

    SvaraRadera
  30. Så fint att du hedrar mamma på hennes födelsedag.
    Så sorgligt att livet rycktes ifrån henne förtidigt... Ja till slut lär man sig nog leva med saknaden. Fast tomrummet finns ju kvar.
    Så fint att du/ni håller henne levande genom att tala om henne med varandra.
    För vem är väl som mamma?!
    Kram Sussi

    SvaraRadera
  31. Fint du skriver. Vänja sig... det gör man nog aldrig. Man bara får deitans till känslorna. Sköt om dig.

    kram kram Malin

    SvaraRadera
  32. Kramar till dig ..jättefint att hedra din mamma på hennes födelsedag.
    Man känner igen sig ..min Pappa dog för 23år sen ..han hade nyss fyll 61 ..han dog hastigt.
    Smärtan blir mindre påtaglig vartefter tiden går och saknaden lättare att handskas med men ajg saknar fortfarande min Pappa ibland
    vi brukar tända ett ljus hans födelsedag ..det har vi gjort sen han dog.

    kram Rosa

    SvaraRadera
  33. Halloj Katrin!!

    Men du, fyller (eller fyllde) de på samma dag? Det visste jag inte... Ja tänk vad tiden gått sedan T gick bort, men jag minns det tydligt än idag... Tack för din värmande kommentar:)

    Kraaaaam till dig från mig!!! /aka

    SvaraRadera
  34. Åh vilket vackert inlägg, aka! Jag får tårar i ögonen... känner så starkt med dig. Jag har gått igenom samma sak, min mamma gick bort hastigt och alldeles för ung förra sommaren. Man går igenom så många olika stadier i sorgeprocessen och det tar sin tid, ibland känns det som ett steg framåt och två tillbaka. Men det blir sakta lite lite "mindre tungt". Så fint att du talar om din mamma mycket, det gör vi också, och låter tårarna komma när de vill. Det hjälper att hjälpas åt att minnas allt det fina.. Skickar bamsestora varma kramar till dig!! <3

    SvaraRadera
  35. Hej Aka,

    Jag tänker på dig och undrar ibland hur du mår sen du berättade. Så sorgligt när våra nära går bort alldeles för tidigt. Du gör rätt som hedrar din mamma genom att prata om henne och gläds åt stunderna ni hade tillsammans. Minnena kan ingen ta ifrån en. Varma kramar till dig!

    -Sanna-

    SvaraRadera